I våras bestämde jag mig för att ta en gymnasiekurs där man skulle få åka på nationalparksvandring. Min vandringserfarenhet sträcker sig annars inte längre än till lägerskolan i femman, och det här med tältande och enorma ryggsäckar är något jag länge har velat prova på. Men jag hade ändå inte förväntat mig så här mycket fint, måste jag säga.
För det första. Åh vad Karhunkierros är vackert. Det rör ju sig inte riktigt om kal, öppen natur med höga fjäll, men istället fanns det vilda forsar och klara sjöar med berg och klippor som höjde sig över dem. En underbar syn. Att gå på hög höjd gav verkligen mersmak också. Lägereldarna var också något av det bästa. Verkligen roligt och mysigt. Jag ska sluta babbla nu, redigera vidare lite och ta igen mig med lite mera skolarbete.. uh. Jag sitter här på paus nu och det är andra dagen på vår vandring längs Karhunkierros. Vi har stannat nära en älv, maten håller på att fixas och vi har tänkt stanna här ett bra tag.Det har harit så fint hittils med backar, klippor och mysiga lägerplatser. Har aldrig testat att göra ett inlägg från mobilen förr. Får se hur det här blir.
|
Julia Lindén, 17 år, Finland.
|